ALLMÄNT OM DANGRADERINGAR För en Dan gradering finns det 5 moment som bedöms. Utöver dessa moment finns det chans att få ytterliggare tillägspoäng inom judons värld. För att klara sig måste man minst ha 12 poäng. 1. Randori (fri form) Examinanden skall kunna visa sina praktiska judokunskaper i randori-form. Bland annat bedöms följande punkter: Shisei, kroppshållning – en upprätt kroppshållning premieras. Taido, attityd – en positiv, attackvillig judo premieras. Kôsetsu, skicklighet – förmåga att applicera rätt teknik i rätt ögonblick, variationsrikedom. Bu-ai, standard; styrka – fysisk status. Kommentar Detta moment i examinationen bör om möjligt göras kollektivt genom att alla examinander övar/visar randori med varandra, mer eller mindre som ett vanligt träningspass. En lämplig omfattning är ungefär 3-4 omgångar stående (tachi-waza randori) och lika många på golvet (ne-waza randori). Den totala tiden för detta delprov bör inte överstiga en timma. Det är viktigt att påpeka att nivån måste anpassas till vars och ens ålder och/eller fysiska status. Ingen skall behöva göra sig illa under provet. Avsikten med detta moment är inte att se vem som är starkast, utan att var och en skall kunna visa att han eller hon kan utväxla tekniker med olika personer under realistiska former. 2. Kata Examinanden skall kunna demonstrera den eller de kata som krävs för respektive grad. Som grund för hur respektive kata skall utföras gäller den standard som fastställs utav Kodokan och som finns dokumenterad i böcker och på video. Vid bedömningen kan smärre avsteg från Kodokan standarden accepteras om sådana avsteg kan motiveras och om de kan anses följa goda judotekniska principer. Kommentar Kraven på utförandet och förståelsen av en och samma kata (exempelvis Nage no kata och Katame no kata) blir högre ju högre upp i graderna man kommer. Det är inte säkert att ett visst utförande av Nage no kata som blir godkänt vid examen till 1 dan blir godkänt vid examen till högre grad. 3. Waza (teknik) Examinanden skall kunna demonstrera och förklara judoteknik (waza). Följande bedöms: Allmänna judotekniska grundbegrepp Teknisk bredd Specialteknik (tokui-waza) Dessa punkter förklaras nedan. Allmänna judotekniska grundbegrepp Examinanden skall kunna visa att han/hon förstått bland annat följande allmänna judotekniska grundbegrepp: Rei, hälsning; även: etikett, artighet. Shisei, kroppshållning; häri ingår shizen-tai, den naturliga kroppsställningen, respektive jigo-tai, försvarsställning. Shintai, förflyttning framåt respektive bakåt; häri ingår gångarterna ayumi-ashi, vanligt sätt att gå, respektive tsugi-ashi, ett speciellt sätt att gå där en och samma fot alltid befinner sig före den andra. Tai-sabaki, olika sätt att vända sig om, dels i syfte att komma in på en teknik, dels i syfte att undvika att bli utsatt för en teknik. Kumikata, hur man håller i varandra; häri ingår framför allt grundformerna ai-yotsu, standardgrepp, respektive kenka-yotsu, motsatta grepp; högergrepp mot vänstergrepp. Man skall även känna till händernas basfunktioner: hiki-te, draghanden; den hand som normalt håller i motpartens ärm, respektive tsuri-te, lyfthanden eller ”fiskehanden”; den hand som normalt håller i motpartens krage. Kuzushi, olika sätt att bryta eller störa motpartens balans; häri ingår bl.a. happô no kuzushi, balansbrytning i åtta olika riktningar, samt handô no kuzushi, balansbrytning genom att framkalla och utnyttja en reaktion hos motparten. Tsukuri, olika sätt att placera sig för att utföra ett kast, vanligen kallat ”ingång”. Kake, det moment i ett kast då motparten definitivt förlorar balansen och faller. Zanshin, kontroll över situationen efter det att en teknik utförts. Det viktigaste vid både Liten och Stor examen är att examinanden förstår ovanstående begrepp praktiskt. Vid Stor examen skall examinanden även känna till terminologin (de japanska orden enligt listan ovan) samt kunna förklara och exemplifiera de olika begreppen. Teknisk bredd Examinanden skall kunna visa teknisk bredd genom att kunna utföra de vanligaste kastteknikerna (nage-waza) och de vanligaste kontrollgreppen (katame-waza). Examinanden skall även kunna utföra kombinationer och variationer (renraku henka waza) samt kontringar (kaeshi waza), i såväl stående (tachi waza) som på golvet (ne waza). Teknikerna skall normalt kunna utföras åt både höger och vänster. Utförandet av alla tekniker skall vara realistiskt. Med detta menas att teknikerna skall kunna fungera i praktiken (dvs i randori och/eller shiai). Examinanden skall normalt även känna till de japanska namnen på de vanligaste teknikerna. Specialteknik (tokui waza) Examinanden skall kunna visa specialteknik (tokui-waza) genom att välja ut någon eller några tekniker och visa olika sätt att utföra dessa, exempelvis utgående från olika fattning/greppteknik (kumikata). Olika typer av försvar mot respektive teknik skall förevisas, jämte olika metoder att få teknikerna att fungera trots dessa försvar. Teknikerna skall fungera i praktiken (dvs i randori och/eller i shiai). Kommentar För specialteknik (tokui waza) är kravet på realism större än vad det är för teknisk bredd. Specialteknik skall fungera i praktiken, annars är det inte specialteknik. 4. Valfri fördjupningsuppgift Den som så önskar får utföra en fördjupningsuppgift inom ett valfritt område. Det kan röra sig om att visa och förklara olika trender inom tävlingsjudo, att analysera en viss teknik eller göra något annat praktiskt. Den som vill utföra en fördjupningsuppgift skall ange det i samband med ansökan. 5. Shiai (tävling) För att få avlägga liten examen skall examinanden ha samlat ihop ett visst antal poäng på av SJF sanktionerade tävlingar. Poängen räknas från grad till grad, d.v.s. poäng som samlats sedan erhållandet av graden 1 kyû kan tillgodoräknas vid examen till 1 dan, poängen som samlats sedan erhållandet av graden 1 dan kan tillgodoräknas vid examen till 2 dan, poängen som samlats sedan erhållandet av graden 2 dan kan tillgodoräknas vid examen till 3 dan osv. När man erhåller ny grad nollställs antalet erhållna graderingspoäng. Graderingspoäng erhålls i tävlingar som SJF:s tävlingskommitté bestämt. Graderingspoäng fås endast i kategorierna A, junior och senior. Följande antal poäng krävs för att ha rätt att avlägga liten examen: Till 1 dan 20 poäng Poängen beräknas på följande vis: Seger över judoka med graden 2 kyû eller högre ger en (1) tävlingspoäng. Verksam som instruktör/tränare/domare Verksamhet som instruktör/tränare eller domare skall normalt ha pågått under minst så lång tid som den minsta väntetiden till den sökta graden anger, räknat från den tidpunkt då den senaste graden erhölls. Den som är verksam instruktör/tränare eller domare skall redovisa sin verksamhet i samband med ansökan. Övrig verksamhet Med ”övrig verksamhet” avses judobefrämjande verksamhet som kan anses gagna SJF eller judon som sådan. Exempel på sådan verksamhet är: Insatser för spridande och popularisering av judo, exempelvis genom att kandidaten skrivit böcker, gjort videofilmer, gjort uppvisningar etc. Forskningsinsatser inom områden som kan anses beröra judo. Olika typer av administrativt arbete inom SJF, EJU eller IJF. Verksamheten skall normalt ha pågått under minst så lång tid som den minsta väntetiden som den sökta graden anger, räknat från den tidpunkt då den senaste graden erhölls. Verksamheten skall redovisas i samband med ansökan.