LEAVASJOHKA  (Fjällkartan BD4)

Leavas är över tre mil långt och rinner från trakterna av Kebnekaise ner till den mäktiga Rautasälven. Älven är ofta stenig och full av större stenblock och djupa hålor. Men det finns också stora breda nackar och ringlande fåror som delar upp älven i flera mindre fiskevatten. Ibland breder den ut sig och blir lugnflytande och bred. En spännande men tuff miljö för den som orkar gå och vada omkring. Det klara vattnet gör också fisken skygg och ibland riktigt selektiv. Röding dominerar de övre sträckorna, öringen de mellersta och på de nedre delarna kommer också harren till sin rätta.

Vi var där sommaren 2004 och vi hade vårt basläger 4 kilometer uppströms den östra vandringsleden från Akkar. Vi har vid tidigare tillfällen fiskat längre upp på ”rödingsträckorna”. Men den här gången var vi i öringarnas rike.

2004 var ovanligt regnig och högt och kallt vatten fick därför fisken att försvinna. Vadning var inte att tänka på men när regnet avtagit så sjönk vattenståndet snabbt och vi fick vi kontakt med en del bättre firrar under de sista dagarna.

Största fisken var en öring på 1,4 men större firrar smakade på flugorna. Till och med ett par harrar över kilot kom upp men trögt var det verkligen.

Micke när Leavas visar sig från sin allra soligaste sida. Klicka på bilden för att se den i full skala.

Jag fiskade också veckan därefter och vi fick under några dagar ett lägre vattenstånd som gjorde fisket betydligt bättre. Öringen var på hugget och de flesta låg mellan 48-55 centimeter. Öringen vakade rejält i de kraftiga strömmarna och var inte speciellt kinkiga med vare sig flugvalet eller presentationen.. Streamerfiske med bland annat Muddler Minnow och Wolly Bugger var effektivt. Ett flertal fina firrar fångades när man kastade in flugan under de överhängande Videt. Men även djupt fiskade nymfer fångade också mitt på dagen då fisken stod och tryckte. Men på de lugna och klara lugnflyten var det raka motsatsen. Smyga och imitera var viktigt.

Men oavsett var vi fiskade så hade vi kontakt med riktigt grov öring.

Fisken var i en fantastisk kondition och bjöd på rejäla fighter. Guldgula kroppssidor fulla av prickar var något vi längtade efter att få se varje dag. Och ofta fick faktiskt!

Men även vid ett lägre vattenstånd är vadningen besvärlig och vadarstaven är både ett stöd och ett känselspröt för att upptäcka djuphålorna i tid. Ett måste helt enkelt. Stenarna var också glatta och filtsulor var mycket bra att ha. Polaroid hjälpte också till med att upptäcka stenar och hålor och en och annan fisk ibland.

Tunna långa tafsar på lugnflyten och korta kraftiga tafsar i strömmarna gör att allt från 0,15 – 0,25 är bra att ta med sig. Nappindikatorer till nymffisket är också bra att ha. Sist men inte minst så är större fisk stridbar så håven gör sig nog bra i packningen.

Så sammanfattningsvis kan jag säga att Leavas kan erbjuda fiskaren mycket bra fiske efter öring, harr och röding om förhållandena är de rätta. Men att det också krävs lite för att lyckas.

Lev Väl och Fiska Mycket!

Micke